Efteråt och utskrivning

Kommentera
Barnmorskan kom tillbaka och sa att foster med moderkaka hade kommit ut i ett litet "paket", det vill säga i en intakt hinnsäck. Hon berättade att allt såg jättefint ut och hon kunde inte se några avvikelser. Vi fick besked om att bara livmodern drog ihop sig som den skulle så skulle vi få komma åka hem framåt kvällen. Eftersom jag nyligen hade fått morfintabletter ville de dessutom att jag skulle vara kvar i några timmar för övervakning.
 
Direkt efter att allt var klart var jag endast lättad. Lättad över att allt var över och att det gått så smidigt. Lättad över att ha blivit så väl bemött av personalen på kvinnokliniken och att ha fått stöd av barnmorskan. Nu ville jag bara hem och börja läka på riktigt.
 
Vi hade tidigare fått information om att vårt lilla barn kommer att läggas i "syskonbädd" tillsammans med andra barn som inte klarat sig igenom en graviditet och att de skulle kremeras tillsammans. Askan kommer sedan att spridas i en minneslund i närheten av en kyrkan. Det kändes fint att de små skulle få ligga tillsammans.
 
När vi äntligen blev utskrivna så lämnade vi således sjukhuset med en känsla av lättnad. Aborten hade gått bra och vårt lilla barn skulle få ett värdigt avslut. Känslan av tomhet var påtaglig men den fruktansvärda sorgen som vi upplevt tidigare var inte påtaglig där och då. Att sorgen och smärtan sedan skulle återkomma med ännu förnyad kraft visste jag inte då.